30.6.10

Accuracy

Min närmast osunda fascination för Magdalena Ribbings etikettspalt ger mig ständigt nya bryderier kring den mänskliga naturen. En av dem är hur den verklighet som flertalet människor uppenbarligen bemöter varje dag skiljer sig så brutalt från min att jag nästan börjar misstänka att mitt liv är en enda stor hallucination. Folk verkar ju dagligen uppleva att människor gör saker så vansinniga att jag skulle bli alldeles uppspelt av sensationslystnad om jag bevittnade dem en endaste gång.

Nog för att jag är en ouppmärksam människa, jag vet till exempel inte hur många gånger någon jag varit med på stan eller någon annan stans sagt typ "såg du, där var ju !!!!11" och jag har ba "va, lol, nej, var?" trots att celebriteten befunnits sig mitt framför näsan på mig. Men ändå. Om alla unga tjejer i allmänhet gick omkring och visade fittan som följd av alldeles för korta kjolar tycker jag att jag borde noterat det. Eller om ammande mammor i regel slängde upp sina mjölkstinna bröst på borden på fullsatta restauranger. Eller för att inte tala om alla de spottande, skrikande och våldsamma ungdomar jag dagligen rimligtvis borde observera i kollektivtrafiken.

För precis så diskuteras det i hyfs och stil-spalten. Någon ställer en fråga om, exempelvis, huruvida det är korrekt att amma på krogen, och får svaret att sker det bara diskret och lite undanskymt så är det okej. Och folk blir galna. Hävdar att FY FAN VAD DET ÄR ÄCKLIGT MED ALLA DESSA JÄVLA MAMMOR SOM VISAR TUTTARNA FÖR ALLA INOM EN MILS RADIE. Och jag försöker komma på en enda gång jag upplevt en situation där någon som ammat exponerat sina privata delar som för att jävlas. Och jag failar.
Någon ställer en fråga om huruvida det är korrekt att ha korta kjolar som räcker asset, och inte mycket mer, och får svaret att det bör undvikas men är mode idag. Och folk flippar. Menar att FY FAN VAD DET ÄR JOBBIGT MED ALLA DESSA BRUDAR SOM FLASHAR SKREVET FÖR HELA VÄRLDEN. Och jag försöker komma på ett tillfälle där någon visat trosorna så överjävligt mycket att det varit omöjligt att undgå dem. Och jag failar.

Det verkar finnas en utbredd uppfattning om att alla som beter sig illa gör det på pin kiv. Att uppsåtet kanske inte alltid är att ställa till med elände verkar inte slå alla. Jag säger inte att alla bara vill väl och att idioten som slänger skräp på tunnelbanan inte vet att det är fel. Däremot vågar jag påstå att de flesta nog försöker bete sig hyfsat, men kanske inte alltid lyckas. Och jag menar att de flesta situationer är betydligt med sansade än vad hysterikorna i Ribbings spalt försöker påskina. Men mest av allt undrar jag vad det är för jävla mening med att diskutera hyfs och vett om utgångspunkten är att alla som beter sig det minsta inkorrekt är obotligt dumma i huvudet och att detta inte ska ses på med förlåtande ögon, någonsin.

Fast nu säger jag också att folk är dumma i huvudet. Fast jag överdriver åtminstone inte. Inte så mycket, i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar