Superkort och superblont. Gillare.
I Lollos hiss.
Sista ciggen togs på berget utanför Anton klockan 05.00 till tonerna av Lady Gaga.
Visdomsord på Marrelarre.
Äh, jag borde inte ens försöka fota.
30.5.10
99. Frisyr/förfest/efterfest/livet
Superkort och superblont. Gillare.
I Lollos hiss.
Sista ciggen togs på berget utanför Anton klockan 05.00 till tonerna av Lady Gaga.
Visdomsord på Marrelarre.
Äh, jag borde inte ens försöka fota.
26.5.10
25.5.10
98. REMEMBER ME THE WAY I USED TO BE. PART 98092
Ibland tror jag att jag är lite överdramatisk. Jag romantiserar gångna tider och vem jag var förut, trots att jag gör precis samma saker och är precis likadan nu. Nu har denna mindre smickrande sida av mig själv helt klart passerat en gräns.
Jag har jobbat tre dagar, varav två i rad. Och jag känner redan att min ljuva ungdom är slut och att jag har blivit tråkig och töntig. Jag tänker att I FÖRRA VECKAN var jag ju så jävla snygg och gjorde roliga och spontana saker, och nu får jag inte ens ha nagellack. Det är helt galet hur jag upplever att hela min identitet stulits ifrån mig för att jag är tvungen att ha "diskret make up" i stället för gotharsminkning och måste gå upp klockan 04.30 i stället för när jag känner att jag orkar ta mig till skolan. Och det är ju inte direkt så att jag gjorde skithäftiga och värda grejer innan alla möjligheter till spontanöl försvann. Jag hängde väl typ på Kingstown eller var på någon rutten skiva, men ändå så känns det som att det var min storhetstid som nu är fucking over.
Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med det här. Kanske ville jag komma till att jag förtvivlat försöker hålla kvar vid någon sorts yttre värdighet och har klippt och färgat håret skitsnyggt (är blondare och mer Robyn-lik än någonsin), men jag har inte fotat det.
P.s. Jag jobbar inte ens på helger.
P.s.2. Jag är fan dum i huvudet.
Jag har jobbat tre dagar, varav två i rad. Och jag känner redan att min ljuva ungdom är slut och att jag har blivit tråkig och töntig. Jag tänker att I FÖRRA VECKAN var jag ju så jävla snygg och gjorde roliga och spontana saker, och nu får jag inte ens ha nagellack. Det är helt galet hur jag upplever att hela min identitet stulits ifrån mig för att jag är tvungen att ha "diskret make up" i stället för gotharsminkning och måste gå upp klockan 04.30 i stället för när jag känner att jag orkar ta mig till skolan. Och det är ju inte direkt så att jag gjorde skithäftiga och värda grejer innan alla möjligheter till spontanöl försvann. Jag hängde väl typ på Kingstown eller var på någon rutten skiva, men ändå så känns det som att det var min storhetstid som nu är fucking over.
Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med det här. Kanske ville jag komma till att jag förtvivlat försöker hålla kvar vid någon sorts yttre värdighet och har klippt och färgat håret skitsnyggt (är blondare och mer Robyn-lik än någonsin), men jag har inte fotat det.
P.s. Jag jobbar inte ens på helger.
P.s.2. Jag är fan dum i huvudet.
97. Slits tradition
Eftersom jag tar studenten om två veckor befinner jag mig mitt uppe i en period där traditioner och konventioner spelar en central roll. Jag förväntas införskaffa en studentmössa för minst fyrahundra kronor, en studentklänning och gärna ett par skor till detta. Om fjorton dagar ska jag tycka att det är roligt med ett plakat prytt med en bild på mig som bebis och typ lite svenska flaggor. I en månad nu har jag spenderat pengar på studentskivor där Magnus Uggla spelats och det enda roliga har varit min onykterhet och mitt sällskap (missuppfatta inte nu, jag har haft vissa asbra skivkvällar, men skivor som koncept är fan inte vettigt någonstans).
De allra flesta traditioner är, om inte direkt ångestframkallande, ointressanta för mig. Jag känner ett instinktivt obehag inför de flesta typer av gemenskaper som grundar sig i något annat än att de involverade tycker om varandra. Med andra ord är jag inte typen som frivilligt deltar i spexiga skolaktiviteter och dylikt, och firande av högtider är inte direkt min favoritsysselsättning.
Trots min personliga motvilja mot att köpa nya kläder endast ämnade för en dag och skratta åt gulliga bebisbilder på mig själv har jag ingenting emot traditionerna. De flesta tycker ju att det är kul, och att jag är k-kinda socialt missanpassad i vissa situationer är knappast någon annans fel. Det som får mig att vilja ställa mig på skolgården och skrika FUCK THE SYSTEM mitt under studentsången är att vissa (typ mina föräldrar) inte kan acceptera att alla inte gillar allt. Att strunta i att köpa en trist, vit klänning för 2000 spänn inte nödvändigtvis är ett försök att göra sig märkvärdig, utan kan helt enkelt vara ett resultat av att man ger blanka fan i att ha en speciell klänning på studenten. Enda anledningen till att banga mösspåtagningen är inte att man anser sig vara 2cool4school, utan det kan lika gärna bero på att man vet med sig att man inte känner sig bekväm i sådana situationer.
Jag är inte typen som känner mig som en del av någon slags "skolanda" och jag tycker sannerligen inte att de här månaderna har varit the time of my life. Nu låter jag bitter, men så är inte fallet. Jag har bara svårt att hajpa upp studenten på samma sätt som många andra gör.
Trots allt detta ser jag fram emot studenten enormt mycket. Det kommer bli kul. Min ilska mot studentmössan som jag säkert kommer köpa till slut kommer vara som bortblåst efter champagnefrukosten. Och lagom till flaket kommer jag säkert inte ens längre bry mig om hur mycket jag hatar Magnus Uggla.
De allra flesta traditioner är, om inte direkt ångestframkallande, ointressanta för mig. Jag känner ett instinktivt obehag inför de flesta typer av gemenskaper som grundar sig i något annat än att de involverade tycker om varandra. Med andra ord är jag inte typen som frivilligt deltar i spexiga skolaktiviteter och dylikt, och firande av högtider är inte direkt min favoritsysselsättning.
Trots min personliga motvilja mot att köpa nya kläder endast ämnade för en dag och skratta åt gulliga bebisbilder på mig själv har jag ingenting emot traditionerna. De flesta tycker ju att det är kul, och att jag är k-kinda socialt missanpassad i vissa situationer är knappast någon annans fel. Det som får mig att vilja ställa mig på skolgården och skrika FUCK THE SYSTEM mitt under studentsången är att vissa (typ mina föräldrar) inte kan acceptera att alla inte gillar allt. Att strunta i att köpa en trist, vit klänning för 2000 spänn inte nödvändigtvis är ett försök att göra sig märkvärdig, utan kan helt enkelt vara ett resultat av att man ger blanka fan i att ha en speciell klänning på studenten. Enda anledningen till att banga mösspåtagningen är inte att man anser sig vara 2cool4school, utan det kan lika gärna bero på att man vet med sig att man inte känner sig bekväm i sådana situationer.
Jag är inte typen som känner mig som en del av någon slags "skolanda" och jag tycker sannerligen inte att de här månaderna har varit the time of my life. Nu låter jag bitter, men så är inte fallet. Jag har bara svårt att hajpa upp studenten på samma sätt som många andra gör.
Trots allt detta ser jag fram emot studenten enormt mycket. Det kommer bli kul. Min ilska mot studentmössan som jag säkert kommer köpa till slut kommer vara som bortblåst efter champagnefrukosten. Och lagom till flaket kommer jag säkert inte ens längre bry mig om hur mycket jag hatar Magnus Uggla.
20.5.10
95. Money, success, fame, glamour
Skulle vara lite vårfräsch och städad inför min första arbetsdag (börjar för övrigt 05.30 *dör*) och ta bort nagellacket jag målade på för sisådär 2-3 veckor sedan. Det slutade med att jag spillde olja över halva mig när jag rotade runt efter enlitersflaskan aceton från Biltema i garaget.
P.s. Förra gången jag skulle ta bort nagellack försökte jag med lacknafta.
P.s.2. Det fungerade inte.
P.s. Förra gången jag skulle ta bort nagellack försökte jag med lacknafta.
P.s.2. Det fungerade inte.
17.5.10
94. "Vill du ha det som i sovjet eller?" "nä" så vill man det ;P;PpPpp
Redan när jag såg SVD:s löpsedel i dag blev jag lite fnissig. "KÖNSROLLER KAN FÖRSTÄRKAS I SKOLAN" stod det och jag kände att NO SHIT, SHERLOCK sällan varit en så adekvat kommentar.
Kollade upp artikeln på hemsidan, såg att den har över 300 kommentarer, tog ett djupt andetag och läste några stycken.
Parallellt med detta skriver jag ett argumenterande tal om att halva jordens befolkning borde elimineras för att rädda vår stackars planet från att gå under. Ämnesvalet grundar sig i att jag vill experimentera med att förespråka vansinniga saker på ett övertygande sätt, men fan, jag känner mer och mer att det kanske inte är en så dum idé ändå.
Kollade upp artikeln på hemsidan, såg att den har över 300 kommentarer, tog ett djupt andetag och läste några stycken.
Parallellt med detta skriver jag ett argumenterande tal om att halva jordens befolkning borde elimineras för att rädda vår stackars planet från att gå under. Ämnesvalet grundar sig i att jag vill experimentera med att förespråka vansinniga saker på ett övertygande sätt, men fan, jag känner mer och mer att det kanske inte är en så dum idé ändå.
16.5.10
93. Plus my only natural talent's wasted..
Jag tvättade inte alls håret, men jag fick ett jobb. Så nu har jag två deltidstjänster, en inom hemtjänsten och en på Pressbyrån. Om det inte vore för den massiva ångesten som en veckas alkoholförtäring medför skulle jag nog vara väldigt glad just nu.
Projekt Tillskärpning påbörjas nu. Så måste det bli.
Projekt Tillskärpning påbörjas nu. Så måste det bli.
92. I want to use, i want to use that power
I går langade jag en magnifik avslutning på en mycket dekadent vecka genom att spy på Tjärhovsgatan cirka klockan tjugotvå. Nu ska jag tvätta håret (stor händelse i mitt liv), lyssna på Pat's Trick med Helium några gånger, dricka lite kaffe och sedan är det fanimej nystart. Det här duger inte.
15.5.10
91. Välkommen till världens sämsta blogg/FUCK THE SYSTEM!
Jag rör mig mellan ytterligheter på ett mycket fånigt och pubertalt vis dessa dagar. I natt satt jag på tunnelbanan och gnisslade tänder av ångest över att ALLT ÄR SÅ HEMSKT och konstaterade ungefär att jag kan gå i hur jävla mycket KBT som helst, hitta mig själv och försöka förändra min negativa inställning till typ allt, men i slutändan spelar det ingen roll för det är inte mig det är fel på, det är allt runt omkring som är så _fucking_sämst_.
Även om jag nu, ett halvt dygn senare förstår poängen i resonemanget så känns det helt klart överdrivet. Allt är fan asfint, värt och episkt och jag vill bara ge mig själv ett fett MVG i Roligt Liv 100p.
Jag är för gammal för humörsvängningar. Pallante.
Även om jag nu, ett halvt dygn senare förstår poängen i resonemanget så känns det helt klart överdrivet. Allt är fan asfint, värt och episkt och jag vill bara ge mig själv ett fett MVG i Roligt Liv 100p.
Jag är för gammal för humörsvängningar. Pallante.
12.5.10
90. Six is not a pretty number
Ska på skiva med tema -ist/-ism. Kör på en mycket fri tolkning av satanist. Resultat: Jag ser ut som vanligt fast typ lite snyggare. Jag är så jävla fulalternativ i hjärtat.
11.5.10
9.5.10
87. Ttttwenty four hour osv
I går när jag stod vid Fridhemsplans tunnelbanestation kom en man fram till mig och sa "kan vi bara komma överens om att blondiner inte alls har roligare än andra?" Sedan pekade han på mitt hår och gick därifrån. Jag vet inte om han hade rätt, jag har aldrig haft någon annan hårfärg, men jag har jävligt roligt dessa dagar. Det är gratis tequila, stundande cashflow och konversationer av typen
- Fan vad jobbigt att det är torsdag, då måste jag låta bli att festa en hel dag.
- Nej då, det är gratisfest på Topshop ikväll.
Konstaterade i går att det är tur att jag har vänner som fotar, annars skulle den här perioden av mitt liv falla i glömska illa kvickt.
Virags skiva. En överförfriskad överklassherre köpte en biljett för en tusenlapp (alltså inte två femhundringar, utan en fucking TUSENLAPP). Sedan dröjde det inte länge innan vi också var överförfriskade.
Innan Hybris i fredags. Var så hård att jag var tvungen att ta en bild på mig själv med blixt. För att kompensera liksom.
Lovisas skiva.
- Fan vad jobbigt att det är torsdag, då måste jag låta bli att festa en hel dag.
- Nej då, det är gratisfest på Topshop ikväll.
Konstaterade i går att det är tur att jag har vänner som fotar, annars skulle den här perioden av mitt liv falla i glömska illa kvickt.
Virags skiva. En överförfriskad överklassherre köpte en biljett för en tusenlapp (alltså inte två femhundringar, utan en fucking TUSENLAPP). Sedan dröjde det inte länge innan vi också var överförfriskade.
Innan Hybris i fredags. Var så hård att jag var tvungen att ta en bild på mig själv med blixt. För att kompensera liksom.
Lovisas skiva.
7.5.10
3.5.10
85. Att lämna fucking allt på dansgolvet
Dagen har ägnats åt ett fördjupningsarbete om marxismen, men allt jag kommit fram till är följande:
1. Topp tre-listan över jobbiga saker att inte ha hemma lyder: 1. Kaffe. 2. Nässpray. 3. Bomullsrondeller.
2. En vacker dag ska jag trycka en bok av alla mina hemliga blogginlägg samt mina och vissa personers (läs: Klaras) facebookkonversationer och döpa den till "Till alla som haft oturen att lära känna mig".
1. Topp tre-listan över jobbiga saker att inte ha hemma lyder: 1. Kaffe. 2. Nässpray. 3. Bomullsrondeller.
2. En vacker dag ska jag trycka en bok av alla mina hemliga blogginlägg samt mina och vissa personers (läs: Klaras) facebookkonversationer och döpa den till "Till alla som haft oturen att lära känna mig".
84. 666
Någon gång för kanske två-tre år sedan nåddes jag av insikten att sex kanske inte behöver vara världens största grej och att det inte nödvändigtvis är helt väsensskilt från alla andra sociala företeelser. Från att ha blivit matad av information som tydde på att sex är det mest spännande som finns och alltid måste betyda något så började jag öppna mig mer för tanken på att sex är mer eller mindre som vilken fysisk aktivitet som helst (att omsätta tanken i praktik har det varit lite sämre med, tror att jag är typiskt monogam i förhållanden).
Nu när jag kommit över den första aha-upplevelsen av att det kanske inte är alldeles nödvändigt att i detalj minnas dagen ens oskuld togs och att KK-relationer faktiskt kan fungera utan att någon blir heartbroken känns frågan emellertid hemskt komplicerad, och min tidigare attityd av "ahmen sex kan väl vara som att typ.. dricka kaffe tillsammans?" mindre och mindre klockren. Jag tror fortfarande definitivt inte att någon tjänar på att sex placeras på en piedestal och framställs som helt omöjligt att jämföra med något annat eftersom det lätt leder till onödig ångest. Ett mindre lyckat ligg med en trist person borde kunna betraktas som just ett mindre lyckat ligg med en trist person, och inte jordens undergång och det vore fint om det slutade läggas någon värdering i hur stort antal sexpartners en haft, eller på vilket sätt en har sex. Men samtidigt särskiljer jag sex* från andra aktiviteter när det gäller hur pass fundamentalt jag tycker respekt är i relationerna.
Givetvis är det alltid önskvärt att behandla varandra väl, oavsett vilka aktiviteter som en ägnat sig åt tillsammans innan, men någonstans tycker jag att det är fan så mycket värre att vara dryg mot någon en haft sex med. Typ: Att inte hälsa på en bekant som en varit och fikat med om en träffar denne på krogen är förvisso otrevligt och fånigt, men kanske inte direkt respektlöst. Att ignorera en bekant som en haft sex med är däremot att uppvisa en ganska rejäl avsaknad av hänsyn. Nu inte sagt att det inte finns tillfällen det är ännu mer efterblivet att inte låtsas om en person, jag syftar på just bekanta, dvs inte personer som en haft någon djupare relation med.
Jag vill gärna kunna vara helt sexliberal (eller "sexpositiv") och inte hålla sex "heligt" what so ever, men det håller inte riktigt. Även om jag själv inte direkt kopplar ihop sex och känslor så kan jag inte utgå ifrån att fallet är detsamma för alla andra. Nu är det ju skillnad på sex och sex (fyllesex med random människa på random efterfest är inte riktigt samma sak som att regelbundet ha sex med någon som en även träffar i andra sammanhang, exempelvis) men det känns vettigt att ha som en grundprincip att vara lite uppmärksam på den andra partens (eller de andra parternas) reaktioner och känslor efteråt. Att ha sex med någon och allt vad det innebär är (VARNING FÖR KLYSCHA) trots allt att blotta sig, både rent fysiskt och i många fall även psykiskt. Att uppleva sex som way more betydelsefullt än det mesta annat behöver inte grunda sig i moralism och superkonservativ sexualsyn, utan handlar förmodligen oftast om att den situationen är utelämnande. Det är liksom svårare att kontrollera hur en framstår i en sexuell situation än på en påklädd fikadejt. Eftersom (penetrerings)sex också kan få konsekvenser som är något mer seriösa än de flesta följder som gemensamt lattedrickande kan få bör det också finnas ett visst mått av tillit med i sexet. Med andra ord tycker jag inte det är helt orimligt att tillskriva sex lite större betydelse än många andra aktiviteter.
Märk väl att jag inte på något sätt tror att sex alltid involverar kärlek eller ens uppskattning utöver det vanliga, och jag är absolut inte av åsikten att sex medför ett indirekt löfte om något mer, jag tycker bara inte att det är vettigt att låtsas som att enda anledningen till att folk big dealar sex är att de är konservativa, moralpanikande kristdemokrater. Det är så väldigt lätt att peka på att dagens sexualsyn är alldeles för stram och måla upp motsatsförhållandet som det önskvärda. I synnerhet debatter om prostitution och porr polariseras lätt och de enda alternativ som presenteras är sexualfientlig moralism eller frisläppt sexualliberalism (kommer säkert återkomma till den grejen någon annan gång).
Jag tror på en avslappnad sexualsyn utan dömande samt att det är vettigt att plocka ner sex från den där piedestalen och acceptera att alla inte vill lägga någon annan betydelse i sex än att det är skönt och nice. Men acceptansen måste finnas från båda håll och därmed måste hänsyn tas även till de för vilka sex är något personligt och betydelsefullt.
P.s. Alla är lika mycket värda. D.s.
* Med "sex" menar jag inte bara kukenifittanpenetrationwoho-sex utan även sådant där som i efterblivna relationsspalter oftast benämns som "förspel".
Nu när jag kommit över den första aha-upplevelsen av att det kanske inte är alldeles nödvändigt att i detalj minnas dagen ens oskuld togs och att KK-relationer faktiskt kan fungera utan att någon blir heartbroken känns frågan emellertid hemskt komplicerad, och min tidigare attityd av "ahmen sex kan väl vara som att typ.. dricka kaffe tillsammans?" mindre och mindre klockren. Jag tror fortfarande definitivt inte att någon tjänar på att sex placeras på en piedestal och framställs som helt omöjligt att jämföra med något annat eftersom det lätt leder till onödig ångest. Ett mindre lyckat ligg med en trist person borde kunna betraktas som just ett mindre lyckat ligg med en trist person, och inte jordens undergång och det vore fint om det slutade läggas någon värdering i hur stort antal sexpartners en haft, eller på vilket sätt en har sex. Men samtidigt särskiljer jag sex* från andra aktiviteter när det gäller hur pass fundamentalt jag tycker respekt är i relationerna.
Givetvis är det alltid önskvärt att behandla varandra väl, oavsett vilka aktiviteter som en ägnat sig åt tillsammans innan, men någonstans tycker jag att det är fan så mycket värre att vara dryg mot någon en haft sex med. Typ: Att inte hälsa på en bekant som en varit och fikat med om en träffar denne på krogen är förvisso otrevligt och fånigt, men kanske inte direkt respektlöst. Att ignorera en bekant som en haft sex med är däremot att uppvisa en ganska rejäl avsaknad av hänsyn. Nu inte sagt att det inte finns tillfällen det är ännu mer efterblivet att inte låtsas om en person, jag syftar på just bekanta, dvs inte personer som en haft någon djupare relation med.
Jag vill gärna kunna vara helt sexliberal (eller "sexpositiv") och inte hålla sex "heligt" what so ever, men det håller inte riktigt. Även om jag själv inte direkt kopplar ihop sex och känslor så kan jag inte utgå ifrån att fallet är detsamma för alla andra. Nu är det ju skillnad på sex och sex (fyllesex med random människa på random efterfest är inte riktigt samma sak som att regelbundet ha sex med någon som en även träffar i andra sammanhang, exempelvis) men det känns vettigt att ha som en grundprincip att vara lite uppmärksam på den andra partens (eller de andra parternas) reaktioner och känslor efteråt. Att ha sex med någon och allt vad det innebär är (VARNING FÖR KLYSCHA) trots allt att blotta sig, både rent fysiskt och i många fall även psykiskt. Att uppleva sex som way more betydelsefullt än det mesta annat behöver inte grunda sig i moralism och superkonservativ sexualsyn, utan handlar förmodligen oftast om att den situationen är utelämnande. Det är liksom svårare att kontrollera hur en framstår i en sexuell situation än på en påklädd fikadejt. Eftersom (penetrerings)sex också kan få konsekvenser som är något mer seriösa än de flesta följder som gemensamt lattedrickande kan få bör det också finnas ett visst mått av tillit med i sexet. Med andra ord tycker jag inte det är helt orimligt att tillskriva sex lite större betydelse än många andra aktiviteter.
Märk väl att jag inte på något sätt tror att sex alltid involverar kärlek eller ens uppskattning utöver det vanliga, och jag är absolut inte av åsikten att sex medför ett indirekt löfte om något mer, jag tycker bara inte att det är vettigt att låtsas som att enda anledningen till att folk big dealar sex är att de är konservativa, moralpanikande kristdemokrater. Det är så väldigt lätt att peka på att dagens sexualsyn är alldeles för stram och måla upp motsatsförhållandet som det önskvärda. I synnerhet debatter om prostitution och porr polariseras lätt och de enda alternativ som presenteras är sexualfientlig moralism eller frisläppt sexualliberalism (kommer säkert återkomma till den grejen någon annan gång).
Jag tror på en avslappnad sexualsyn utan dömande samt att det är vettigt att plocka ner sex från den där piedestalen och acceptera att alla inte vill lägga någon annan betydelse i sex än att det är skönt och nice. Men acceptansen måste finnas från båda håll och därmed måste hänsyn tas även till de för vilka sex är något personligt och betydelsefullt.
P.s. Alla är lika mycket värda. D.s.
* Med "sex" menar jag inte bara kukenifittanpenetrationwoho-sex utan även sådant där som i efterblivna relationsspalter oftast benämns som "förspel".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
