XOXO "Jenny"

Mitt i Bromma har nu publicerat en artikel om "Pistolmannen". Den består av dels av en intervju med de andra förövaren hotade, och dels en lös återberättelse av vad "Jenny" upplevde.

"Jenny" är alltså jag.

När journalisten ringde mig och frågade om en intervju sa jag att jag inte var intresserad. Han frågade då om det var för att jag "ville lägga det hela bakom mig" och jag svarade att, nej, men eftersom förövaren fått sitt straff så tycker jag inte att det finns någon anledning att dra hela saken vidare. "Överspelat" tror jag var ordet jag använde. Min subjektiva åsikt om händelsen lämnade jag därhän.

I artikeln återges dock det "Jenny" var med om, med en hänvisning till att hon inte vill att hennes riktiga namn publiceras. De fakta som redovisas är hämtade från rättegångsprotokollen, vilka är offentliga.

Nu känner jag att min konstruktivitet k-kinda dör, men för i fucking helvete, JAG SA ATT JAG INTE VILL VARA MED WHAT SO EVER. Jag berättade inte historien på premisserna att "jag vill inte att mitt namn nämns", för jag berättade ingenting alls. Tidningar har absolut rätten att återberätta offentliga domar, men jag är så fruktansvärt jävla obekväm med att de i detta fallet gjorde det på ett sätt som antydde att jag hade berättat men inte velat sagt mitt riktiga namn för att jag-mår-så-dåligt-och-är-så-rädd-för-den-läskiga-knarkaren-buhu-buhu.

Imorgon tänker jag ringa Mitt i Bromma och fråga vad fan de tänkte. Jag ska inte skrika något i stil med "jävla köttmongon", för det skulle ju kanske skapa lite dålig stämning, men fy fan vad jag arg jag är.

Så, god natt.