84. 666

Någon gång för kanske två-tre år sedan nåddes jag av insikten att sex kanske inte behöver vara världens största grej och att det inte nödvändigtvis är helt väsensskilt från alla andra sociala företeelser. Från att ha blivit matad av information som tydde på att sex är det mest spännande som finns och alltid måste betyda något så började jag öppna mig mer för tanken på att sex är mer eller mindre som vilken fysisk aktivitet som helst (att omsätta tanken i praktik har det varit lite sämre med, tror att jag är typiskt monogam i förhållanden).

Nu när jag kommit över den första aha-upplevelsen av att det kanske inte är alldeles nödvändigt att i detalj minnas dagen ens oskuld togs och att KK-relationer faktiskt kan fungera utan att någon blir heartbroken känns frågan emellertid hemskt komplicerad, och min tidigare attityd av "ahmen sex kan väl vara som att typ.. dricka kaffe tillsammans?" mindre och mindre klockren. Jag tror fortfarande definitivt inte att någon tjänar på att sex placeras på en piedestal och framställs som helt omöjligt att jämföra med något annat eftersom det lätt leder till onödig ångest. Ett mindre lyckat ligg med en trist person borde kunna betraktas som just ett mindre lyckat ligg med en trist person, och inte jordens undergång och det vore fint om det slutade läggas någon värdering i hur stort antal sexpartners en haft, eller på vilket sätt en har sex. Men samtidigt särskiljer jag sex* från andra aktiviteter när det gäller hur pass fundamentalt jag tycker respekt är i relationerna.

Givetvis är det alltid önskvärt att behandla varandra väl, oavsett vilka aktiviteter som en ägnat sig åt tillsammans innan, men någonstans tycker jag att det är fan så mycket värre att vara dryg mot någon en haft sex med. Typ: Att inte hälsa på en bekant som en varit och fikat med om en träffar denne på krogen är förvisso otrevligt och fånigt, men kanske inte direkt respektlöst. Att ignorera en bekant som en haft sex med är däremot att uppvisa en ganska rejäl avsaknad av hänsyn. Nu inte sagt att det inte finns tillfällen det är ännu mer efterblivet att inte låtsas om en person, jag syftar på just bekanta, dvs inte personer som en haft någon djupare relation med.

Jag vill gärna kunna vara helt sexliberal (eller "sexpositiv") och inte hålla sex "heligt" what so ever, men det håller inte riktigt. Även om jag själv inte direkt kopplar ihop sex och känslor så kan jag inte utgå ifrån att fallet är detsamma för alla andra. Nu är det ju skillnad på sex och sex (fyllesex med random människa på random efterfest är inte riktigt samma sak som att regelbundet ha sex med någon som en även träffar i andra sammanhang, exempelvis) men det känns vettigt att ha som en grundprincip att vara lite uppmärksam på den andra partens (eller de andra parternas) reaktioner och känslor efteråt. Att ha sex med någon och allt vad det innebär är (VARNING FÖR KLYSCHA) trots allt att blotta sig, både rent fysiskt och i många fall även psykiskt. Att uppleva sex som way more betydelsefullt än det mesta annat behöver inte grunda sig i moralism och superkonservativ sexualsyn, utan handlar förmodligen oftast om att den situationen är utelämnande. Det är liksom svårare att kontrollera hur en framstår i en sexuell situation än på en påklädd fikadejt. Eftersom (penetrerings)sex också kan få konsekvenser som är något mer seriösa än de flesta följder som gemensamt lattedrickande kan få bör det också finnas ett visst mått av tillit med i sexet. Med andra ord tycker jag inte det är helt orimligt att tillskriva sex lite större betydelse än många andra aktiviteter.

Märk väl att jag inte på något sätt tror att sex alltid involverar kärlek eller ens uppskattning utöver det vanliga, och jag är absolut inte av åsikten att sex medför ett indirekt löfte om något mer, jag tycker bara inte att det är vettigt att låtsas som att enda anledningen till att folk big dealar sex är att de är konservativa, moralpanikande kristdemokrater. Det är så väldigt lätt att peka på att dagens sexualsyn är alldeles för stram och måla upp motsatsförhållandet som det önskvärda. I synnerhet debatter om prostitution och porr polariseras lätt och de enda alternativ som presenteras är sexualfientlig moralism eller frisläppt sexualliberalism (kommer säkert återkomma till den grejen någon annan gång).

Jag tror på en avslappnad sexualsyn utan dömande samt att det är vettigt att plocka ner sex från den där piedestalen och acceptera att alla inte vill lägga någon annan betydelse i sex än att det är skönt och nice. Men acceptansen måste finnas från båda håll och därmed måste hänsyn tas även till de för vilka sex är något personligt och betydelsefullt.

P.s. Alla är lika mycket värda. D.s.

* Med "sex" menar jag inte bara kukenifittanpenetrationwoho-sex utan även sådant där som i efterblivna relationsspalter oftast benämns som "förspel".