73. Vi gör så här: Den här veckan är det tema bitterhet som gäller, så är jag förhoppningsvis färdiggnälld till på måndag

Med hjälp av kbt har jag brutit ganska många av mina uppfuckade tankebanor och på så sätt reducerat min orimliga ångest över småsaker ganska ordentligt. Det är bra. Dock måste jag få utlopp för alla olustkänslor jag tidigare lagt på att angsta dumma blogginlägg jag skrev nollåtta genom något annat, och det har kommit att bli, eh, genom att brutalt förakta allt som är det minsta idiotiskt.

Vissa saker är så uppenbart dumma eller dåliga att de inte går att kommentera utan att framstå som en sådan person som på allvar säger "vahettere våld föder våld" och tycker att det är en nyskapande mening av substans. Vissa saker suger helt enkelt, och det är ingenting att hetsa upp sig över. Lista på saker som är onödiga att påpeka dåligheten i:
- Tribaltatueringar
- TV3-produktioner
- Charterresor
- Dryga indiekids
- Arga insändare

Tidigare har jag varit ganska duktig på att bortse från dylika fenomen, och i stället lägga min ilska på något som är värt att bli upprörd över, men nu drabbas jag av akut ångest så fort jag konfronteras med Metros insändarsida eller t-shirtar med fräcka tryck som anspelar på sex (hann se många av det sistnämnda när jag var inne på Buttericks i dag, innan jag fick syn på ett förkläde med tillhörande lösbröst och ba WHY OH WHY och flydde därifrån).

Jag vill inte vara en sådan människa som bryr mig om och hatar sådant som redan är färdighatat och färdigältat, det strider mot bilden jag har av mig själv som en relativt vettig och icke-påfrestande människa.

Nej, i morgon ska jag fan knäcka min första Sofiero redan vid frukost för att dränka mina sorger över vad det blivit av mig. Och om någon klagar ska jag säga att jag bara är så kontinentaaal och att det är så typiskt svenskt att vara så himla stel och tråkig.